Alternativ corona-prao kan leva vidare efter pandemin

Studie- och yrkesvägledaren Jens Frithiof hoppas att delar av hans arbete med pandemianpassad prao får leva vidare.

Att praktisk arbetslivsorientering (prao) i många fall fått bedrivas i teoretisk form under pandemin är en tydlig symbol för hur annorlunda det gångna året i svenska skolan har varit.

Och det ska sägas direkt: Varken studie- och yrkesvägledaren Jens Frithiof eller skolledningen på Viktor Rydberg i Sundbyberg där han jobbar är intresserade av att ersätta den klassiska praon med teoretiska övningar. Men en bieffekt av den svåra situationen för prao är att han har fått möjlighet att fundera över och utveckla sidor av verksamheten som tidigare stått still, och det är en utveckling han hoppas skolan tar med sig även kommande år.

– Grundtanken var att hitta ett meningsfullt upplägg för de elever som inte kom ut på prao på grund av covid. Det har varit ett svårt moment på många skolor under pandemin. Men nu har vi utifrån Skolverkets råd, litteratur i ämnet och i samråd med lärarna tagit fram tio olika pass som känns riktigt bra. Det är jättekul att skolledningen verkligen gett mig tid att utveckla arbetet framåt, säger Jens Frithiof till Skolvärlden.

När viruset först slog till förra våren blev många årskursåttor på hans skola av med sina prao-platser. De fick då en alternativ prao-period enligt devisen ”laga efter läge”. Inför den här våren har skolledningen istället gett Jens Frithiof tid att i förväg ta fram en planerad, teoretisk kurs för de elever som inte kommer ut på en arbetsplats under prao-perioden.

Det finns mycket eleverna ska få med sig som går att utforma lektioner eller ”pass” efter. Bland annat ska de få kunskap om arbetslivets villkor, ansvar och krav, de ska få syn på sina styrkor, förmågor och intressen och se om deras egen bild av arbetslivet stämmer med verkligheten.

– Ett av våra pass är två timmar som handlar om framtidens arbetsmarknad. Man ser på film, diskuterar i grupper och helklass kring frågeställningar om vilka yrken kan behövas i framtiden, vilka förmågor som kan vara bra att ha i de yrkena, och även om vilka yrken som kan tänkas försvinna, säger Jens Frithiof.

Andra övningar i materialet är till exempel rollspel där eleverna kliver in i olika yrkesroller och agerar ut en arbetsplatskonflikt, eller skapar en presentation av sig själva utifrån yrkeslivets krav och förväntningar.

– Man lär känna sig själv och beskriva sig själv. Vi har en ordlista med ord som hjälper dem att ta fram sina goda sidor, och så diskuterar vi vilka egenskaper som kan vara bra att ha i ett yrke, och som kan vara till besvär i ett annat och så vidare. Sedan diskuterar vi att det finns egenskaper som kan vara bra att ha i yrkeslivet rent generellt, och vilka de är.

I en annan uppgift skapar eleverna ett träd med yrkesmässiga mål, där de fyller i sina yrkesdrömmar och en väg att komma dit.

– Efter den övningen får de gå in på till exempel framtid.se och leta upp ett yrke som kan vara ett steg på vägen till målet, vilka egenskaper man behöver ha, vad som verkar vara det bästa och sämsta mer yrket, lönebild och så vidare, säger Jens Frithiof.

Det är inte alla elever som tycker att alternativ prao är toppen, men han tycker ändå att det fungerar oväntat bra.

– Det är individuellt vilken respons man får. Gymnasievalet är de alltid intresserade av, det är både spännande och lite läskigt. Och jag tänker att till exempel intresseguidetesterna man gör på arbetsförmedlingen kan ge en aha-upplevelse och öppna upp ögonen för yrken de inte tänkt på tidigare. Arbetet blev väldigt lyckat.

Hur då?

– Framför allt är det ju för att eleverna arbetar med uppgifter som ger självkännedom. Det hjälper till i valkompetensen att veta vad som finns att välja på. För en del blir det tydligt snabbare och för andra tar det längre tid, men vi sår ett bra frö.

Nu hoppas Jens Frithiof att arbetet han har lagt ner och de pass som fungerar väl får leva vidare i någon form även efter pandemin.

– Det har varit ett mastigt jobb men också roligt och intressant. Mycket av det här materialet kommer jag kunna använda även längre fram. Vi får se, skolledningen kanske väljer att ha en teoretisk prao i framtiden också.