Avtalsrörelsen: LR vill se lön efter erfarenhet på friskolor

I augusti drar avtalsrörelsen för lärare på friskola igång. Lärarnas Riksförbund förutspår tuffa förhandlingar om såväl löner som arbetsmiljö.

Den 7 april skrev lärarfacken och SKR på ett nytt kollektivavtal för lärare och studie- och yrkesvägledare i kommunal sektor. I augusti är det dags att omförhandla Friskoleavtalet som omfattar majoriteten av lärarna i privat sektor.

Svante Tideman, vice förbundsordförande Lärarnas Riksförbund, väntar sig en tuff kamp för att få igenom lärarfackens krav. Inte minst kring det som handlar om lönesättning.

–  Vår kongress har tagit beslut på att vi ska jobba för att lämna det här med att din lön enbart beror på vad rektorn tycker. Vi tycker man ska räkna med formella meriter som vilken utbildning man har och hur länge man har jobbat. Har man vidareutbildat sig behöver det synas i lönesättningen, säger han.

LR vill att man i lönesättningen ska premiera såväl erfarenhet som yrkesskicklighet. Detta eftersom erfarna lärare som jobbat länge på samma arbetsplats tenderar att komma efter i löneutvecklingen.

– Som det är nu så avstannar löneutvecklingen när läraren blir runt 50. Samtidigt ser erfarna lärare att de yngre går om dem i lön. Då kan det vara lätt att tappa sugen. Det är det vi vill komma bort från, säger Svante Tideman.

– Vi vill dela upp grunden till lönesättningen i två delar, där erfarenhet och kontinuitet är en del, och rektorns bild av mig som lärare är en. Den aspekten behövs också, men det kan inte vara det enda som styr, tillägger han.

Den andra viktiga frågan i avtalsrörelsen jämte lönen är medlemmarnas arbetsmiljö. Här ser Svante Tideman problemfaktorer som privat sektor delar med den kommunala, men även sådana som är mer unika för friskolorna.

I takt med besparingar inom skolan de senaste 20 åren har undervisningstiden ökat för lärare i både privat och offentlig sektor. Samtidigt har det tillkommit arbetsuppgifter som dokumentation och föräldrakontakt. Därför vill LR att ett nytt avtal skall innehålla skrivningar om dimensionering av lärarnas kärnuppdrag, undervisning och det för- och efterarbete som krävs till varje lektion.

Friskolorna skiljer sig från den kommunal sektorn på så vis att de inte har någon reglering av facklig förtroendetid för ombuden, och det är något lärarfacken vill ändra på i och med nästa avtal.

– I kommunal sektor har vi ett avtal som reglerar att vi har rätt till 4 timmar facklig tid per medlem och år. Det finns inte i privat sektor. Vi vill reglera detta i kommande avtal.

Är det alltså något som de privata arbetsgivarna motsätter sig?

– De är inte emot att ge facklig tid generellt, men det är stora skillnader beroende på huvudman. Vi vill ha en garanti att alla huvudmän inom Almega ger fackombuden goda villkor.

Han hoppas att företrädarna för de privata arbetsgivarna kan se de kommande avtalsförhandlingarna som en möjlighet att visa upp en positiv bild av sig själva i en tid när friskolor alltmer kritiseras i debatten.

– Det vore ett bra läge för friskolorna att visa att man tar ansvar för svensk skola. Om de visar sig vara öppna för att diskutera lärarnas villkor så kan det vara en möjlighet för dem att synas i ett sammanhang som inte handlar om vinster i välfärden.

Friskoleavtalet skulle ursprungligen ha förhandlats om till höstterminen 2020, men på grund av pandemin valde man att låta avtalet löpa vidare. Parterna har nu lämnat över sina primära yrkanden och regelrätta förhandlingar startar i augusti. Planen är att ha ett avtal på plats senast den 1 september.