Utomhuspedagogik - för stora och små
Annons
På instagramkontot ”Uteklassrummet” lägger Malin Gustavsson ut bilder från sina utomhuslektioner, som ibland innehåller räknestafetter (bilden till vänster).
Utomhuspedagogik
Därför försöker Malin ha lektioner utomhus varje dag
Skolorna uppmanas ha mer lektioner i naturen under pandemin. Läraren Malin Gustavsson förespråkar utomhuspedagogiken, men betonar att det kräver omfattande förberedelser.
– Precis som vid lektioner inomhus gäller det att vara konsekvent med regler och ramar, säger hon.
Malins råd till dig som vill börja undervisa ute:
- Välj en plats för din utomhusundervisning.
- Förberedd materialet som du ska använda så att det klarar olika väder.
- Förbered eleverna på vad som ska hända, var någonstans ni ska vara, när, med vem och varför.
- Skapa en struktur för dina utelektioner med tydliga rutiner och ramar. Börja och avsluta alltid lektionen på samma sätt.
- Börja smått med något som eleverna känner till. T.ex. med att redovisa en läxa utomhus i ring, öva kunskap i en lek som eleverna kan (stafett, kull m.m) eller en ta kunskapspromenad tillsammans.
- Ha kul tillsammans!
På luftenarfri.nu kan du hitta fler tips.
På Friluftsfrämjandet finns också läsning om undervisning utomhus.
Läs mer: Klassrum med himlen som tak (forskningsöversikt) från Forum för ämnesdidaktik, Linköpings universitet.
Intresset för utomhuspedagogik väcktes redan på lärarutbildningen för 14 år sedan och har successivt ökat sedan dess.
I dag försöker Malin Gustavsson, som numera är lågstadielärare på Blackebergsskolan i Stockholm, att ha minst en lektion om dagen utomhus.
– Intresset har funnits där hela tiden, men ju säkrare jag har blivit i lärarrollen desto mer utomhusundervisning har det blivit, säger Malin Gustavsson.
I en liten skogsdunge bakom skolgården lär hon ut både engelska och matematik. Ibland står tipspromenad eller räknestafett på schemat, andra gånger tiokamrats-kull.
– Våra utelektioner följer alltid samma struktur. Vi börjar med att samlas i ring och har en genomgång med mål och lektionens innehåll. I ring ser och hör alla bra. Efter genomgången sätter vi igång aktivt och arbetar i par. Sedan arbetar vi i helgrupp och kör till exempel ”Tiokamratskull” .
Övningen innebär att alla elever utom en får ett tal mellan 0–9. Eleven utan tal börjar som ”kullare”.
– Blir man kullad håller man upp sitt tal, till exempel 8, och fryser till is. En annan klasskompis kan då komma och ”tina upp eleven”, som då år vara med igen, genom att säga rätt tiokamrat, i det här fallet 2. Vi avslutar lektionen genom att samlas i ring och knyta samman lektionen, säger Malin Gustavsson.
Fördelarna med att undervisa utomhus är många, menar hon.
En fördel är att eleverna rör sig mer och aktiverar fler sinnen, vilket gör det lättare för eleverna att komma ihåg vad de lärt sig. En annan är att utomhusundervisningen främjar elevers sociala kompetenser och samarbetsförmågor eftersom de arbetar i par eller grupper i större utsträckning.
– Dessutom upplever jag att elever med koncentrationssvårigheter gynnas av att få lära sig i rörelse. Det har en lugnade effekt med fågelkvitter och frisk luft, samtidigt som kunskapen får mer sammanhang och mening.
Men det finns också utmaningar.
En studie som Skolverket publicerat visar att friheten som utomhusundervisningen innebär också kan bli ett bekymmer för lärarna, som behöver sätta ramar och gränser som är annorlunda än inomhus och värdera lärande på ett delvis nytt sätt.
– Det är svårare att hålla i gruppen utomhus. När man har klassrummets trygga väggar är det lättare att hålla i en grupp. Sedan tror jag att lärare också kan dra sig för att det ska förbereda en annan typ material som ska klara olika typer av väder, säger Malin Gustavsson.
En annan faktor som bekymrar lärarna, enligt studien, är ”i vilken utsträckning eleverna uppnår den typ av ämneskunskaper som efterfrågas i nationella kunskapsmätningar, eftersom utomhusundervisningen i högre utsträckning än den inomhus kan påverkas av oförutsedda händelser”.
Problemet bekräftas av Malin Gustafsson. Hon understryker att man inte bara kan flytta ut lektionen och tro att det ska fungera av sig själv, tvärtom. Som lärare måste man vara redo att lösa inkörningsproblem, och säkerställa vilka av läroplanens mål som eleverna ska uppnå.
– Precis som vid lektioner inomhus gäller det att vara konsekvent med regler och ramar. Börja med övningar som är väldigt lärarledda, och förbered både material och elever noggrant, säger hon.
Även om utomhusundervisningen innebär utmaningar tycker hon att fördelarna är desto fler. Inte bara i de tidigare årskurserna där hon själv undervisar.
– När jag arbetade på mellanstadiet tidigare tyckte jag att den muntliga biten, till exempel talövningar i engelska, fungerade minst lika bra att genomföra utomhus. Jag körde en hel del ”Walk and talk” där eleverna under promenad hade som uppgift att antingen samtala om förutbestämda ämnen eller svara på frågor längs vägen, säger Malin Gustavsson. Ett annat tacksamt ämne att förlägga utomhus är värdegrund, att göra samarbetsövningar, lekar och diskussionsövningar fungerar mycket bra.
Efter att utbildningsminister Anna Ekström (S) i april uppmanade skolans huvudmän att ha fler lektioner utomhus på grund av coronapandemin är hennes uppfattning att allt fler lärare har gjort att närmiljö blir lärmiljö.
– Jag misstänker att många lärare, precis som jag själv, har ökat sin utomhusundervisning de senaste veckorna. Pandemin är en anledning, men jag tror också att vädret har påverkat. Det är lättare att flytta ut lektionerna när det är soligt och varmt.
