Fackombudet som röstade nej till avtalet: ”Det var en vånda”

Det nya läraravtalet väcker starka reaktioner inom lärarkåren.
Jonas Fried, biträdande föreningsombud för LR i Göteborg, valde att rösta nej till avtalet.
– Jag vill inte bli hyllad för att jag är nej-sägare eller sågad för att jag är ja-sägare, säger han.

Under onsdagskvällen undertecknade Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund (LR), det nya läraravtalet HÖK21 efter förhandlingarna med SKR.

Det nya avtalet har väckt kraftfulla reaktioner i Skolsverige och inom lärarkåren. Många uttrycker en stor besvikelse över vad det landade i.

Jonas Fried, biträdande föreningsombud för LR i Göteborg, valde att rösta nej till avtalet under onsdagens röstning i förbundsrådet. Något som han beskriver som det svåraste fackliga beslut han någonsin har tagit.

– Det var en vånda. Jag vill inte bli hyllad för att jag är nej-sägare eller sågad för att jag är ja-sägare, oavsett vad jag röstade på så kommer jag stå upp för avtalet. Det här avtalet som vi nu har fått kommer vi att kämpa för i Göteborg och få till en bra lokal överenskommelse.

Trots ett majoritetsbeslut om att säga ja till avtalet förekom tuffa debatter inför avgörandet, berättar Jonas Fried.

– Det ska tilläggas att ingen propagerade stenhårt för ett ja, eftersom alla kände till konsekvensen att om det hade gått till medling så hade SKR lagt fram sina hårda yrkanden. Det hade kunnat bli sämre. Men vi är försiktigt optimistiska lokalt. Vi har ett gott samarbete mellan facken och vi kommer tillsammans att lägga upp en gemensam strategi i arbetet mot ett eget kollektivavtal.

Du, till skillnad från den allmänna reaktionen inom lärarkåren efter avtalsbeslutet, visar på ett positivt framåtblickande. Berätta mer om varför du är optimistiskt inställd till ett avtal som du röstade nej till.

– Det är vi i Göteborg som är positiva, det måste vi vara. Varför jag röstade nej var för att när vi tittar lokalt på våra 3 000 medlemmar i Göteborgs stad som är kommunalt anställda så ger inte det här avtalet något nytt som förbättrar – utan det är en fortsättning på det vi redan har.

”Lämnar medlemmar i protest är vi ännu mer rökta.”

Jonas Fried erkänner dock att det inte var särskilt långt ifrån att han i stället skulle rösta ja.

– Det finns delar med avtalet som kommer göra skillnad på sina håll. När man berättar om hur det ser ut i andra kommuner förstår jag att det här avtalet kan vara ett stöd. Det som kallas för tjänstefördelningar på skolor ska inför nästa läsår samverkas tillsammans med facken. Det är exempelvis något som är bra med avtalet.

Vad saknade du annars i avtalet? Och vad hade kunnat få dig att säga ja?

– Det som absolut hade kunnat få mig att säga ja är ett yrkande som vi hade där det fanns en ska-sats att arbetsgivaren ska teckna ett kollektivavtal med oss i kommunerna kring exempelvis arbetstid, säger han och fortsätter:

– Men det blev inget ska, istället blev det en helt ny bilaga 6 som vi får försöka använda på bästa sätt.

”Besvikelse”, ”fackligt svek” och ”skitavtal” är annars några av de vanligare reaktionerna i sociala medier efter att avtalet slöts. Hur ser du på reaktionerna?

– Det var väntat. Jag upplever att det är fler personer som höjer sina röster än efter HÖK18. Det är några profiler som är väldigt drivande i frågan och alla inom LR håller med de här personerna kring vad facket ”måste få in” – men vi tänker ”det här vill vi få in”.

Missnöjet har även lett till att ett antal medlemmar i sociala medier uttryckt att man överväger att gå ur facket efter det nya avtalet. Detta oroar Jonas Fried.

– Lämnar medlemmar i protest är vi ännu mer rökta. Det kan leda till att facket förlorar i styrka – en styrka som personerna menar att vi inte har. Men det har vi! Vi har förhandlingsrätt och ställer vi oss utanför det kan arbetsgivarna runt om i Sverige bara tuta på och göra som de vill.

”Det var ett jättesvårt val.”

Förlorar facket ännu mer i styrka befarar Jonas Fried att det kommer leda till att lärarna kommer tvingas övergå till semestertjänst om några år, som arbetsgivarna vill.

– Då kan man säga hur mycket man vill om att strejka och så vidare. Men om folk har gått ur facket har vi inga som kan strejka. Jag hoppas och tror att folk ändå förstår att det är dumt att gå ur facket, även om det är vissa som lämnar nu.

En annan kritik mot läraravtalet är att man inte förstår om det är någon skillnad jämfört med det tidigare avtalet, HÖK18. Vilka stora skillnader ser du och tycker du att det är bättre än det förra avtalet?

– Jag kan inte säga att det är bättre för oss i Göteborg. Det som är bra är att Bilaga 6 har gjorts om från grunden. Det är alltså den bilagan i vilken man kunde skriva kollektivavtal med enskilda skolor eller enskilda personer kring en ny arbetstid, som exempelvis semestertjänst. Den var knuten till en peng förut och den pengen kunde vara lockande för medlemmarna som fanns på skolor där man efterfrågade att använda sig av den bilagan. Den pengen är borttagen nu.

Dessutom är han positiv till ny skrivning gällande lovskolan.

– När jag fick höra vad SKR ville göra med lovskolan så hade det kunnat sluta riktigt illa. De ville praktiskt taget kunna tvinga lärare att arbeta särskilda dagar, även om det ligger utanför de så kallade A-dagarna under ett läsår, och samtidigt inte erbjuda särskilt mycket mer i lön. Nu landade det i en text i avtalet som gör att det är hyfsat ok.

Det är en genomgående bild du ger: att det inte är ett superbra avtal, men att det i mångt och mycket beskrivs såsom det minst dåliga alternativet under omständigheterna. Bitterljuvt helt enkelt?

– Den bitterljuva känslan låg till grund till varför jag röstade nej, men samtidigt har jag stor respekt och full förståelse för de som röstade ja till avtalet. Det var ett jättesvårt val.

Tror du det är tvärtom? Alltså, att ja-sägarna har full förståelse för ditt val?

– Ja, det tror jag. LR är ett fantastiskt förbund att vara med i på så sätt. Allas åsikter respekteras.