”Hedersförtryck är mer än en temadag”

I den kommande ändringen av läroplanen kommer hedersrelaterat våld och förtryck officiellt att läggas in i sex- och samlevnadsundervisningen, som byter namn till sexualitet, samtycke och relationer. Det är en förändring i rätt riktning, då många knappt vet vad hederskultur eller hedersrelaterat våld och förtryck är.

Hederskultur är ett värdesystem som värderar familjens heder över individen, där exempelvis valet av partner inte är ens egna, utan kollektivets. Normen inom hederskultur är även att man ska vara heterosexuell. Många gömmer därför sin identitet av rädsla för att bli utsatt för våld eller utfrysning. Det handlar om att kontrollera varandra, inom hederskulturen är kvinnan både förövare och offer men det är männen som bär ansvaret för att upprätthålla hedern genom våld och i värsta fall mord.

2017 beskrev Astrid Schlytter, en forskare inom hedersproblematiken, om hur de genom sina studier kunde anta att var tredje elev som är utrikesfödd eller har två utrikesfödda föräldrar lever i en hederskultur. Undersökningarna har däremot inte räknat med om en elev har en eller två föräldrar födda i Sverige och inte heller hedersförtryck inom de kristna svenska församlingarna. Oavsett den stora mängden av mörkertal så hamnar ändå siffran på 240 000 unga som idag lever under hedersförtryck.

Det råder inget tvivel om att hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem som kräver att man uppmärksammar och ger stöd till de som är utsatta. Detta kan med fördel göras där flest unga utsatta finns, vilket är i skolan. Skolan är inte bara där man har mest kontakt med ungdomarna, utan även en av de få platser där släkten inte har lika mycket kontroll över sina barn.

I dagens samhällsdebatt i skol- och socialfrågor lyfts det ofta att skolan inte är lösningen på alla problem. Det stämmer, skolan är inte lösningen på alla problem och det är inte skolans ansvar heller. Däremot är skolans uppgift att förmedla kunskap om alla människors lika värde och jämställdheten mellan män och kvinnor, något som hederskulturen tydligt inte speglar. Landets skolor ska genom undervisningen förmedla kunskap om detta och därför ser vi det som en självklarhet att hedersrelaterat våld och förtryck skall var en del av läroplanen. Att inte undervisa om en av vår tids största och mest undangömda samhällsproblem är inte ett exempel som Sverige skall föregå med.

Att aktivt göra hedersrelaterat våld och förtryck till en del av undervisningen är viktigt för att nå ut till så många som möjligt. Saknad kunskap hos skolor, polis och socialtjänst kan leda till dåligt bemötande och därför är det av yttersta vikt att de har den kunskap som krävs. Att som utsatt våga be om hjälp är ett stort steg och därför är det viktigt med ett tryggt, professionellt och förtroendeingivande bemötande.

Det första steget måste finnas nära och tillgängligt för den drabbade. För många är just skolan den platsen. Skolorna, och mer specifikt elevhälsoteamet, måste kunna genomföra detta bemötande. Däremot är det inte skolans uppgift att ta på sig det fulla ansvaret utan ska kontakta socialtjänst och polis. Skolan skall vara det första steget i att veta, våga och vilja söka hjälp.

Det är otroligt viktigt att hedersrelaterat våld och förtryck är en del av undervisningen, en del som är större än att endast nämnas någon gång. För hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem och inte endast en temadag.

Maria Nordgren, ansvarig Moderat skolungdom, Södra Älvsborg
Fredrika Albertsson, ledamot Moderat skolungdoms rikskommitté

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.