andreas_morck_0

Andreas Mörck är kanslichef för Lärarnas Riksförbund som växer bland yrkesverksamma lärare. Men han är bekymrad över anslutningsgraden bland studenter.

Utbildningssektorn

I pandemins spår: Tre av fyra fackförbund växer

Tre av fyra fackförbund inom utbildningssektorn växer. Ett exempel är Lärarnas Riksförbund som aldrig varit större när det gäller antalet yrkesverksamma medlemmar.
– Men tyvärr går utvecklingen åt motsatt håll när det gäller antalet studerandemedlemmar, vilket gör mig orolig för framtiden, säger LR:s kanslichef Andreas Mörck.

Bara Lärarförbundet minskar inom utbildningssektorn

Yrkesverksamma medlemmar 2016:

  • Skolledarna: 5 280
  • Sulf: 18 768
  • Lärarnas Riksförbund: 60 951
  • Lärarförbundet: 172 481

Yrkesverksamma medlemmar 2020:

  • Skolledarna: 5 684
  • Sulf: 19 479
  • Lärarnas Riksförbund: 64 572
  • Lärarförbundet: 163 290

Medlemsutveckling 2016–2020:

  • Skolledarna: 7,65 %
  • Sulf: 3,79 %
  • Lärarnas Riksförbund: 5,94 %
  • Lärarförbundet: – 5,33%

2016 hade Lärarnas Riksförbund (LR) 20 441 studerandemedlemmar. I fjol hade antalet minskat till 16 221, en nedgång med drygt 20 procent.

Den största minskningen inträffade under 2020.

– Vi har inte varit så svaga på studentsidan på 20 år. Jag är djupt bekymrad över utvecklingen. Tappet är uppseendeväckande stort. Vi har inte lyckats i rekryteringsarbetet, säger Andreas Mörck.

Varför inte?

– En viktig del i vårt arbete med att rekrytera studenter är det personliga mötet ute på lärosätena, att redan där få med dem i den fackliga verksamheten. Det är möten som har varit svåra att få till stånd under det senaste året. Den mesta verksamheten har ju skett på distans.

– Risken är stor att tappet i antalet studerandemedlemmar på sikt leder till en lägre facklig anslutningsgrad bland lärare. Många medlemmar i de akademiska fackförbunden går med under studietiden och är redan med i facket när de kommer ut på sina första arbetsplatser. Bryts detta, är risken stor för ett hack i den fackliga anslutningsgraden.

Vad ska ni göra åt det?

– Vi kommer att kraftsamla och under året genomföra kampanjer och extraordinära satsningar på lärarstudenterna. Men det handlar inte om att slänga olika medlemserbjudanden över dem, utan om att berätta om varför det är viktigt att vara med i facket och om behovet av facklig verksamhet. Det gäller både deras egen och om professionens framtid.

– Vi behöver nå varje lärarstudent och det gör vi gärna tillsammans med Lärarförbundet, även om vi så klart helst vill att studenterna går med i LR.

Skolvärlden har frågat de fyra facken på utbildningsområdet – Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Skolledarna och Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf) – om deras medlemsutveckling och samtidigt intervjuat företrädare för ett par av dem om svårigheterna att bedriva fackligt arbete under pandemin.

Lärarförbundets pressjour meddelar att förbundet inte vill lämna ut någon statistik (som dock publicerats på annat håll) till Skolvärlden eller svara på några frågor.

Genomgången visar bland annat:

  • Tre av de fyra förbunden ökade under förra året mätt i antalet yrkesverksamma medlemmar jämfört med året innan. Det enda förbund som minskade var Lärarförbundet, vilket är i linje med senare års trend.
  • Jämfört med 2016 hade Skolledarna i fjol 7,65 procent fler yrkesverksamma medlemmar, Lärarnas Riksförbund 5,94 procent och Sulf 3,79 procent. Lärarförbundet hade 5,33 procent färre yrkesverksamma medlemmar.
  • 2016 hade Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tillsammans 233 432 yrkesverksamma medlemmar. 2020 hade antalet minskat med 5 570 till 227 862.

– Det är mycket glädjande att vi växer när det gäller antalet yrkesverksamma medlemmar. Samtidigt tycker jag att man ska analysera våra och Lärarförbundets medlemssiffror ihop. Det är problematiskt om inte de båda lärarfacken går plus tillsammans. Det tyder på att den fackliga anslutningsgraden bland lärare minskar, vilket inte alls är bra, säger Andreas Mörck.

– I dag är det lite av ett nollsummespel mellan oss. När det ena förbundet ökar, minskar det andra. Det är också förklaringen till Lärarförbundets mycket aggressiva rekryteringskampanj bland våra medlemmar.

Lärarnas Riksförbund är långt ifrån det enda fackförbund som under pandemin ökat antalet yrkesverksamma medlemmar.

Sacos största medlemsförbund Sveriges Ingenjörer ökade med 3,6 procent bland yrkesverksamma och det nästa största förbundet Akavia med 4,2 procent. Akavia organiserar ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer.

Jon Stenbeck, Sulf. | Foto: Stefan Tell

Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf) ökade i fjol med drygt två procent, från 19 073 yrkesverksamma medlemmar 2019 till 19 479.

– Vi har haft en positiv medlemsutveckling under flera år, vilket bland annat beror på utbygganden av universitet och högskolor. Ökningen i fjol var dock betydligt större än vad vi hade räknat med, säger kommunikationschefen Jon Stenbeck.

– Även om vi inte har upplevt någon ökad oro eller högre arbetslöshet bland våra medlemmar, är det nog många som sett över sin trygghetssituation under pandemin. En del i det kan vara att gå med i facket för de som inte redan var det. En annan förklaring till ökningen är att vi har varit ganska bra på att öka vår synlighet och nå ut digitalt med marknadsföring, seminarier och andra aktiviteter.

Har det gått att bedriva fackliga arbete under pandemin?

– Ja, men det har varit en utmaning, och är det fortfarande, att bedriva fackliga verksamhet digitalt och på distans. Våra medlemmars höga tekniska mognadsgrad när det gäller digital närvaro har dock underlättat och gjorde att startsträckan var kortare än vad den annars skulle ha varit.

– Samtidigt är det inte samma sak att exempelvis förhandla på distans som att göra det vid fysiska möten. Jag tror att vi kommer att fortsätta med en del digitala förhandlingar när det här är över, men då kanske inleda med fysiska träffar.

Under coronapandemin har anslutningen till såväl arbetslöshetskassor som fackförbund ökat. Inom skolsektorn, precis som i övriga delar av samhället, skiljer dock anslutningsgraden mellan privat och offentlig sektor.

– Mellan 85 och 90 procent av de kommunalt anställda lärarna är fackligt anslutna. För några år sedan var andelen ännu högre. Bland friskoleanställda lärare är anslutningsgraden väsentligt lägre, vilket är ett stort problem, säger Andreas Mörck.

– Jag tror att vi i LR behöver anpassa vår verksamhet till att många lärare idag arbetar i privat sektor. Samtidigt är det viktigt att privat sektor värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och det fackliga medlemskapet.

Gör man inte det idag?

– I de avtal som vi har med de privata aktörerna får till exempel inte våra ombud tillräcklig tid till sina uppdrag. Det ges inte samma möjlighet att vara fackligt aktiv i privat sektor som i kommunal, den fackliga verksamheten släpps inte in fullt ut.

Vad är orsaken?

– Jag tror dels att många skolaktörer i privat sektor inte är vana vid den här typen av facklig verksamhet, dels i väldigt stor utsträckning tänker på ekonomi och pengar. Det kostar när personalen ska gå ifrån för facklig verksamhet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm