Arbetsmiljö
Granskning: 3 av 4 lärare är för hårt belastade
Annons
Högstadieläraren Anna arbetar i ett socialt utsatt område och berättar att många av hennes elever är långt ifrån att nå målen. OBS! Anna vill vara anonym, bilden är arrangerad.
Segregation
Läraren Anna: ”Plötsligt kan det sitta nya elever i klassrummet”
Mer än hälften av eleverna som Anna är mentor för har åtgärdsprogram.
– Det är program som ska uppdateras och hållas vid liv, vilket tar mycket energi.
Anonym högstadieskola
Årskurs nio vårterminen 2019:
- Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå: 1,60.
- Andel nyinvandrade: 15 procent.
- Genomsnittligt meritvärde: 190.
- Andel elever som uppnådde kunskaps-kraven i alla ämnen: 45 procent.
- Andel elever som var behöriga att studera på gymnasiets yrkesprogram: 60 procent.
Källa Skolverket
Så beräknas föräldrarnas utbildningsnivå och andel nyanlända elever
Föräldrarnas utbildningsnivå delas in i tre nivåer:
- Genomgången folkskola/grundskola ger 1 poäng.
- Genomgången gymnasial utbildning ger 2 poäng.
- Eftergymnasial utbildning ger 3 poäng.
- Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det deras genomsnittliga utbildningsnivå som används.
- Nyanlända elever: Elever som har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren.
Skolverkets uppgifter om skolors genomsnittsbetyg, andelen nyanlända elever, föräldrarnas utbildningsnivå med mera är
av kommersiella skäl sekretessbelagda sedan i fjol. Senaste
offentliga uppgifter är från 2019, vilka används här.
Anna, som vill vara anonym och heter något annat i verkligheten, arbetar som matematiklärare på en högstadieskola i ett socialt utsatt område.
– Måluppfyllelsen är låg, vilket bland annat beror på en förhållandevis stor andel elever som inte bott i Sverige speciellt länge. Till skillnad från skolor i finare områden har vi dessutom lediga platser, vilket gör att det plötsligt under terminen kan sitta nya elever i klassrummet, vilket innebär extra mycket arbete.
LÄS MER – LÄRAREN HP TRAN: ”DET GÅR INTE LÄNGRE ATT HJÄLPA ALLA ELEVER”
Anna säger att många av hennes elever är långt ifrån att nå målen.
– Jag försöker i undervisningen hålla mig på en nivå som är acceptabel för den årskurs som jag undervisar i. Samtidigt känner jag mig otillräcklig som lärare när
jag inte kan ge alla elever den hjälp de behöver. Det är stressande gentemot eleverna, men också mot rektor och andra. Men behoven är så stora och resurserna alldeles för små. Emellanåt undrar jag vad det ska bli av en del elever.
LÄS ÄVEN – GRANSKNING: 3 AV 4 LÄRARE ÄR FÖR HÅRT BELASTADE
Anna berättar att hon även är mentor.
– Mentorskapet är en energitjuv, stressande och väldigt tungt. Mer än hälften av de elever som jag är mentor för har åtgärdsprogram som ska uppdateras och hållas vid liv. Mycket tid går också åt till att ha kontakt med föräldrar – vilket ofta får ske via tolk – och försöka jaga tag i elever som inte har dykt upp i skolan. Någon kan återkommande vara borta en dag i veckan, en annan utomlands en månad eller så mitt i terminen.
– Jag tycker att det vore skönt om någon annan tog över mentorskapet, åtminstone frånvarorapporteringen och att jaga elever, så att jag kan fokusera på undervisningen.
