Hornavaskolan Arjeplog

LR:s biträdande föreningsombud Maria Mattsson och lärarkollegan Madelene Aheinen Westerlund på Hornavanskolan i Arjeplog lever under hotet att deras skola ska läggas ner.

| Foto: Jesper Klemedsson
Landsbygds­skolor

Lärarna lever med hotet om nedläggning

Lärarna på Hornavanskolan i Arjeplog har små klasser, landets vackraste lärarrum – och en oviss framtid eftersom skolan hotas av nedläggning.
– Det har varit tungt, mitt jobb är i fara, säger Maria Mattsson, spansklärare och biträdande föreningsombud för Lärarnas Riksförbund.

Maria Mattsson står med sin kollega Madelene Aheinen Westerlund på parkeringen utanför gymnasiet på Hornavanskolan. Skolan, som är döpt efter Sveriges djupaste sjö som ligger ett stenkast bort, kan snart komma att stänga.

Hotet om stängningen har oroat lärarna på skolan sedan hösten 2020 då kommunen kom med besked om förslag till avveckling. Det kom plötsligt, utan egentlig förvarning.

– En måndag kom de och sa att de förbereder ett förslag som gör att skolan från och med i höst kommer att ha nollintag, säger Maria Mattsson.

De båda lärarna menar att de inför mötet inte fått några signaler från kommunen om att skolan var hotad.

– Vi är besvikna, för de hade inte en dialog med personalen innan. Vi inser att det är en tuff situation för kommunen, men de hade kunnat fråga oss om vi hade idéer om hur skolan skulle kunna drivas vidare, säger hon.

Nedläggningen skulle på lång sikt innebära att de 14 behöriga lärarna som jobbar på skolan förlorar jobbet. Totalt skulle det drabba  17–18 anställda.

Även för eleverna blir förändringen stor. Planen är att ungdomarna ska gå i skolan i Skellefteå i stället för Arjeplog. Det är 218 kilometer mellan orterna. För förstaårselever som inte känns mogna för en flytt ska det finnas möjlighet att ha undervisningen på distans det första året. Undervisningen ska ledas från Skellefteå utan lärarnärvaro på plats i Arjeplog. Vidare kommer det att ges möjlighet för elever att gå på lärlingsprogram, där delar av undervisningen skulle vara förlagd i Arjeplog.

– Det hela känns ogenomtänkt både för oss och för eleverna, säger Madelene Aheinen Westerlund.

Gymnasieskolan Hornavanskolan i Arjeplog har hotats av stängning sedan hösten 2020.
Foto: Jesper Klemedsson

Anledningen till den planerade nedläggningen är kostnaderna. Kommunen menar i förslaget att de inte får ekonomin att gå ihop. Kommunen har andra kostnader som växer. Ett äldreboende som ligger tvärs över Skellefteälven från skolan behöver byggas ut.

– Vi har en samsyn om att vi behöver sänka våra kostnader för gymnasieutbildning. En omställning är nödvändig för att vi ska kunna satsa även på annan kommunal verksamhet, säger kommunalrådet Isak Utsi.

Gymnasieskolan kostar kommunen 22 miljoner årligen, en kostnad som skulle minska drastiskt vid nedläggning.

– Enkelt uttryckt kan man säga att om alla elever läste på andra orter skulle kommunens kostnad bli 12 miljoner kronor, sa Fredrik Westerlund till den lokala nyhetssajten Arjeplognytt.se under hösten.

Nedläggningen skulle med andra ord innebära att 10 miljoner lösgörs för att i stället kunna läggas på andra samhällstjänster, något som kommunen menar är nödvändigt. Lärarna på skolan menar dock att det finns och alltid har funnits alternativa lösningar.

– Vi är inte överens med kommunen om att det inte går att driva gymnasieskola i Arjeplog.

De har själva många idéer på hur elevunderlaget i kommunen kan öka, som i sin tur skulle leda till att kostnaderna minskar.

– Vi skulle kunna ha ett nationellt intag på våra unika utbildningar, säger Maria Mattsson.

Skolan har tidigare haft ett nationellt intag till en fordonsutbildning med fokus på biltester, en industri som blomstrar i Arjeplog. Här har alla de största internationella företagen sina vintertester. När utbildningen fanns lockade den så pass många till skolan att de var tvungna att ha två parallellklasser. De flesta eleverna kom från andra delar av Sverige och bodde på skolans internat. Linjen förlorade dock möjligheten till nationellt intag för några år sedan.

– Det går att arbeta för att vi ska återfå det i stället för att lägga ner, säger Madelene Aheinen Westerlund.

Hornavaskolan duo 2

Maria Mattsson och Madelene Aheinen Westerlund i lärarrummet på Hornavanskolan.

| Foto: Jesper Klemedsson
Arjeplog duo

Utsikten från lärarrummet är enastående. Vit snö, isbelagd älv, mörka träd och bergen som tornar i fjärran.

| Foto: Jesper Klemedsson

De båda lärarna står i lärarrummet som ligger i en gavel högst upp i skolbyggnaden. Utsikten från rummet är enastående. Vit snö, isbelagd älv, mörka träd och bergen som tornar i fjärran.

– Vi har Sveriges vackraste lärarrum, säger Madelene Aheinen Westerlund.

Hon och hennes kollega är ivriga när de pratar. Deras engagemang för skolan och bygden är påtaglig och nedläggningen väcker starka känslor. De nästan snubblar över orden när de pratar.

– En skola är en symbol för så mycket mer. I grunden ska alla ha rätt att gå i skolan även om man bor i inlandet, säger Maria Mattsson.

Madelene Aheinen Westerlund fyller i och utvecklar:

– Det handlar ju om mer än bara jobbet; det handlar ju om frågan kring om det går att bo i inlandet, både för oss med högskoleutbildning och för eleverna och deras familjer.

Hon fortsätter:

– Vi lärare är ju några av få här med högre utbildning, det måste väl ändå vara meningen att det ska finnas folk som oss här. Annars utarmas bygden.

Det är inte bara de som känner för frågan. När förslaget blev känt i byn slöt många upp bakom lärare och elever på skolan. Marianne Hofman, journalist och ansvarig utgivare på Arjeplognytt.se, beskriver:

– Frågan om Hornavanskolan har väckt ett sällan skådat engagemang hos invånarna i Arjeplog.

Många ser skolan som en förutsättning för att unga människor ska vilja stanna i kommunen.

Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog.
Foto: Jesper Klemedsson

Kort efter att förslaget presenterats spreds en protestlista. Över 800 personer skrev på i en kommun med 2 300 invånare. Protestlistan och det massiva motståndet ledde till att ett medborgarinitiativ startades. Genom folkomröstning vill man få kommunen att backa från förslaget. Totalt 475 personer, motsvarande 20 procent av den röstberättigade befolkningen i kommunen, skrev på. Det är långt över de tio procent som ska trigga en folkomröstning.

Listan med underskrifter lämnades i november in till kommunen av Maria Mattssons man och kollega Philip. Hotet om folkomröstning fick kommunen att reagera. Beslutet sköts fram och skolan ska ta in elever till hösten om elevunderlaget blir tillräckligt stort. Minst 16 behöriga måste söka in till skolan för att intag ska bli aktuellt.

I Sverige vackraste lärarrum finns en känsla av orättvisa. Som ofta när det talas nedläggningar i Norrland kommer den kommunala fördelningspolitiken på tal. Arjeplog är en kommun full av resurser men inte mycket stannar i kommunen.

Fönstren i lärarrummet vetter ut mot Skellefteälven, en av de stora norrländska älvarna. Här ligger vattenkraftverken som ett pärlband ner mot kusten, vattenkraft som försörjer landet med el. Sex av dessa ligger i Arjeplog. Fem av dem drivs av Skellefteå kraft, ett bolag som ägs av den kustnära kommunen.

– Vi brukar säga att de byggde sin ishockeyarena för våra pengar, säger Madelene Aheinen Westerlund.

”De byggde sin ishockeyarena för våra pengar”

Skellefteå kraft står som huvudsponsor för arenan som är hem för storklubben Skellefteå AIK, kommunen stod för byggkostnaderna. Bolagets intäkter från kraftverken i inlandet gör Skellefteå till Sveriges rikaste kommun. Efter att de betalat alla utgifter har de kvar 100 000 kronor per invånare. Det är hit ungdomarna ska skickas vid nedläggning.

– Först tar de våra pengar och nu tar de våra barn, säger Madelene Aheinen Westerlund med lika stora portioner skämt och allvar i rösten.

Bolaget omsätter en halv miljard per år och har ett eget kapital på 2,6 miljarder kronor. Det skulle räcka för att betala de tio miljoner som behövs för Hornavanskolan i 260 år.

Snön runt skolan är meterhög, det är mars. Än har solen inte lyckats värma västra Lappland.

– Snart är det vårvinter. Det är den finaste tiden på året här, säger Maria Mattsson.

Bara 13 behöriga personer har sökt till skolan, tiden börjar bli knapp och det tär på personalen.

– Att inte veta hur ens framtid kommer att se ut är inte bra ur ett arbetsmiljöperspektiv, säger Madelene Aheinen Westerlund.

Den 12 april beslutade kommunen att tillåta intag till hösten. Samtidigt meddelades att det kommer hållas folkomröstning om skolans framtid. Formuleringen på den planerade valsedeln har dock väckt kritik. Alternativet att behålla skolan formulerar kommunen: ”Ja till att vi ska driva Hornavanskolan, detta kan komma att finansieras med neddragningar i andra verksamheter i första hand och i andra hand en skattehöjning.”

Många upplever det som ett försök att påverka utfallet i folkomröstningen. Kampen om skolan med det vackraste lärarrummet i landet forsätter. För lärarna betyder det en oviss framtid.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm