LR: Fler nationella prov bör rättas centralt

I en ny rapport konstaterar Skolverket att fristående lärare sätter lägre betyg på nationella prov än vad skolan gör. Resultatet förvånar inte Anne Pihlo, som är ordförande och föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Borås.

– Problemet är känt sedan många år tillbaka. Vi lärare håller oss till kunskapskraven i alla uppgifter men att säkerställa en bedömning som är lika för alla elever är en väldigt svår uppgift. Det är klart att det kan skilja sig åt, samtidig måste man vara medveten om att vi lärare har en hög kompetens när det gäller bedömning och att de flesta skolor jobbar med att stärka likvärdigheten.

Eftersom nationella prov beslutas och konstrueras på statlig nivå och fyller en särskilt viktig likvärdighetsfunktion anser hon att även rättning och sammanställning bör kunna ske centralt.

– Det är det spår som LR har förespråkat. Det kan vara komplex att tänka sig att vi ska ha en extern instans som rättar alla nationella prov, hur det skulle se ut och vilka det skulle vara? Men får man till det skulle det kunna innebära flera fördelar.

Ett argument för central rättning av nationella prov är likvärdigheten.

– Om samtliga prov rättas av samma typ av instans är det klart att det ökar möjligheten till likvärdighet eftersom man begränsar antalet personer som gör bedömningarna.

Ett annat argument är lärarnas arbetsbelastning. Lärarna har både fått se ökad administration och dokumentation, säger Anne Philo.

– Central rättning skulle göra att lärare som håller i de nationella proven kan lämna ifrån sig proven, få dem rättade och sedan sätta resultat på eleven. Det är klart att det skulle vara en enorm lättnad i arbetsbelastningen.

Även utbildningsminister Anna Ekström (S) vill att betygssättningen på de nationella proven ses över.

Hon anser att de nationella proven bör digitaliseras och i större utsträckning rättas automatiskt för att komma åt betygsinflationen i den svenska skolan. Uppdraget har tilldelats Skolverket, som även ska genomföra inspektioner på skolor som har för stora skillnader i resultat mellan de nationella proven och betygsättningen.

– Det är viktigt att betygen som sätts på provet ska spegla elevens  kunskaper, och inte vara avhängigt vem som har rättat provet. Inte minst med tanke på att lärare sedan två år tillbaka ska särskilt beakta sina elevers resultat i de nationella proven när de sätter slutbetyg, säger Anna Ekström till Dagens Nyheter.

Anne Pihlo menar dock att om man ska ha en digital rättning räcker det inte att enbart hitta lösningar för de mer snabbrättade delarna som redan har en mall.

–Svar som antingen är rätt eller fel har lärare inga problem att bedöma eller rätta på egen hand för där finns en enkel och tydlig mall att följa.

Enligt henne är det uppsatsfrågor och längre fritextsvar som är det mest problematiska vid bedömning och betygsättning.

– Arbetsbelastningen blir betydligt högre när du som lärare har mycket att läsa. Ju längre upp i åldrar desto mer blir det. Det också betydligt svårare att göra en likvärdig bedömning eftersom uppgifterna är stora med mycket material.

Anna Ekström menar att lärare vid fritextsvar och mer subjektiva bedömningar bör sambedöma elevernas svar med varandra i större utsträckning än i dagsläget. Anne Pihlo håller med, men understryker också att det framför allt krävs ett mer utbrett system för kompetensutveckling inom betyg och bedömning.

– Trots att det egentligen är jätteviktigt är det många som i dag sparar in och minskar sin kompetensutveckling för lärare. För att få en mer likvärdig betygsättning måste varje skola ha möjlighet att genomföra ett gediget arbete kring bedömning. Man behöver samverka både inom kommunal och privat sektor för att komma med en samsyn. Det är ett oerhört stort arbete, men det behövs.