Utbildningsminister Anna Ekström

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld, visar Skolvärldens undersökning. Nu presenterar utbildningsminister Anna Ekström (S) en ny nationell plan för trygghet och studiero i skolan.

Nytt lagförslag

Nya strategin: Lärare ska få ingripa fysiskt mot störande elever

Lärare ska få ingripa fysiskt mot störande elever. Det föreslår en ny nationell plan för trygghet och studiero i skolan.
– Det här är en av de saker som gör det svårt att vara lärare, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Nationell plan för trygghet och studiero i skolan

Den nationella planen innehåller förslag som syftar till att arbetet med trygghet och studiero i skolan ska förbättras genom en tydligare styrning och en ökad systematik, en förstärkning av det förebyggande arbetet samt en ökad beredskap att agera i svåra situationer.

Förslag för att öka beredskapen att agera i svåra situationer:

  • All skolpersonal ska ha allmänna befogenheter för att säkerställa trygghet och studiero.
  • Det ska tas fram stöd för skolans personal att agera i svåra situationer.
  • Tillfälliga placeringar av elever ska vara enklare att genomföra.
  • Beslut om avstängning av en elev ska underlättas och förutsättningarna förtydligas.
  • Det ska vara tydligt att en elev kan stängas av omedelbart när säkerheten för andra elever eller skolpersonalen bedöms hotad.
  • Det ska bli enklare att besluta om avstängning av en elev i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna.

Läs mer om den nationella planen på regeringens hemsida.

Vid en digital presskonferens på tisdagen presenterade utbildningsminister Anna Ekström (S) den nya nationella planen vars syfte är att öka tryggheten och studieron i skolan.

– Ordning och reda i klassrummet är en förutsättning för elevers lärande och utveckling. På många skolor och i många klassrum fungerar det jättebra, men inte i alla. Så ojämlikt ska det förstås inte vara, säger Anna Ekström.

Trygghet och studiero måste gälla i samtliga skolor och klassrum, påpekar utbildningsministern.

– För att Sverige återigen ska få världens bästa och mest jämlika skola behövs både ett förebyggande arbete och ett bra regelverk som kan användas när skolans personal behöver ingripa.

Planen, som nu ska skickas på remiss för synpunkter, föreslår bland annat att det i skollagen uttryckligen skrivs in att lärare och övrig skolpersonal ska ha rätt att ingripa fysiskt mot störande elever, eller för att avvärja våld och kränkningar.

– Många lärare tycker att frågan är jättesvår. Man är osäker på i vilka situationer man får ingripa och i vilka situationer man ska ingripa. Det finns också en stor osäkerhet om hur man ska ingripa för att rädda och hantera svåra situationer, men samtidigt undgå att bli anmäld och misstänkliggjord, säger Anna Ekström till Skolvärlden.

Redan 2017 visade en undersökning av Skolvärlden att var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld.

– Den oro, stress och rädsla som många lärare känner ökar inte direkt deras möjligheter att göra ett bra jobb. Den tar i stället energi från det man egentligen ska lägga kraft på som lärare, det vill säga kvaliteten på undervisningen. Detta måste förändras, sa LR:s ordförande Åsa Fahlén i samband med att studiens resultat redovisades.

Även om det inte går att förutse alla besvärliga situationer som kan uppstå i skolan är förhoppningen att ändringen i skollagen ska tydliggöra lärares rättigheter. Utgångspunkten ska vara att all skolpersonal ska ha allmänna befogenheter för att säkerställa trygghet och studiero, och det ska tas fram stöd för skolans personal att agera i svåra situationer.

– Hittills har regelverket utgått från att lärare och rektorer får vidta åtgärder, men förslaget innebär att också annan personal, till exempel resurspersonal och elevassistenter, ska kunna få kompetensutveckling och befogenheter att ingripa i större utsträckning, säger Anna Ekström.

LÄS MER: FILMEN GER DIG OLIKA VAL – TESTA DIG SJÄLV

I dag får lärare och rektorer vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande,. Det nya förslaget vill att också övrig skolpersonal ska få vidta åtgärder. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.

På frågan om ändringen är tillräckligt för att lärare ska känna sig trygga att agera svarar Anna Ekström:

– Det här är en av de saker som gör det svårt att vara lärare. Hur mycket regler man än skriver så kommer lärare tycka att det är en svår och ganska obehaglig uppgift att ingripa när elever ibland ställer till med ordningsstörningar. Jag tror att det alltid kommer att vara en svår del av läraruppdraget.

Hon fortsätter:

– Det jag vill åstadkomma med de här förändringarna är att lärare ska känna en större trygghet kring sina befogenheter och vad som gäller rent rättsligt. Men att besluten och åtgärderna är svåra för många som jobbar i skolans värld har jag mycket stor respekt för.

”Kan spara värdefull lektionstid”

Utöver förslaget att öka beredskapen att agera i svåra situationer föreslås att rektorer ska få utökade möjligheter att snabbt omplacera en elev som vid upprepade tillfällen brutit mot regler, kränkt andra eller stört undervisning. Enligt förslaget ska eleven omplaceras till enskild undervisning eller särskilda undervisningsgrupper.

Ett annat förslag är att mobiltelefoner förbjuds i klassrummet och kan omhändertas hela dagen i grundskolan. Till skillnad från rådande rättspraxis som innebär att lärare enbart har rätt att omhänderta elevens mobiltelefon om den aktivt används på ett sätt som stör undervisningen, ska lärare i förebyggande syfte kunna samla in telefoner både vid lektioner och provtillfällen.

– För att eleverna ska lära sig mycket är det avgörande att de har goda möjligheter att koncentrera sig på undervisningen. Därför föreslås att elevers privata användning av mobiltelefoner på lektionstid ska förbjudas.

Mobiltelefoner ska enbart användas som en del av undervisningen och enligt lärarens instruktioner, säger Anna Ekström.

– Det här är ett förslag som jag tror både kan spara värdefull lektionstid och underlätta för lärarna att upprätthålla en god studiero.

Den nya nationella planen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Roger Haddad.

Roger Haddad, Liberalernas utbildningspolitiska talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet, välkomnar förslaget som vill ge lärare och övrig skolpersonal rätt att ingripa fysiskt mot störande elever, eller för att avstyra kränkningar och våld.

– Lärare ska inte behöva känna osäkerhet och otrygghet. De ska bestämma i klassrummet, men för att det ska vara möjligt måste man känna hela samhällets stöd men också i skollagstiftningen.

Att öka lärarnas befogenheter vid besvärliga situationer är ett steg i rätt riktning, menar Roger Haddad. Däremot saknar han förslag när det kommer till personalkränkningar i skolan.

– Utöver förslaget som nu har presenterats bör man också granska varför det enbart är lärare, och aldrig elever, som utreds vid personalkränkningar. Vi anser att Barn- och elevombudet ska avvecklas, eftersom vi menar att det, tillsammans med ett otydligt regelverk, bidragit till att lärare avstår från att ingripa av rädsla för att bli anmälda.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm