Per Kornhall om Pisa-gate: Resultatet måste ha påverkats

En ovanligt pressad och defensiv utbildningsminister försökte idag svara på frågor om Riksrevisionens skarpa kritik mot hur Skolverket och regeringen hanterat problemen kring de svenska Pisa-resultaten. Det är svårt att värja sig mot tanken att skolor och systemet har försökt försköna resultaten.

Resonemanget att de positiva resultaten i de senaste omgångarna av Pisa inte skulle vara påverkade av detta är också svårt att förstå. Även om resultaten i andra mätningar tyder på det, måste exkluderingarna ha påverkat totalresultatet i Pisa.

Men det allvarliga är att betydelsen av Pisa bygger på att mätningarna fungerar som de ska – att de mäter verkligheten. Att skolor har exkluderats tyder på att man i det svenska skolväsendet uppfattar Pisa som en tävling som man ska fuska i. Om så är fallet så slutar mätningen fungera som den ska.

Det är ett klassiskt fenomen inom målstyrning. Om målet är bra siffror så ändrar man på siffrorna tills de stämmer med målet. Det enklaste sättet att göra det på är att just ändra på siffrorna. Då slipper man det besvärliga med att satsa pengar och andra resurser på att utveckla verksamheten.

”Det är ju det stora problemet vi har”

På presskonferensen lyftes frågan om svenska kunskapsmätningar. Det är något som professor Jan-Eric Gustafsson med flera många gånger har påpekat att vi saknar. Kanske är det dags att vi börjar bry oss om vad som händer inom Sverige och inte bara hur Sverige står sig i förhållande till andra länder?

För det är ju det stora problemet vi har. Vi vet om att skillnaderna är stora mellan kommuner och jättestora mellan skolor. Men vi har inget instrument att fånga upp det med. Inte minst eftersom vi heller inte kan lita på det i alla andra dimensioner faktiskt överambitiösa nationella provsystemet.

Faktum kvarstår att Riksrevisionen riktar skarp kritik mot både regeringen och Skolverket för hur man hanterat frågan om exkluderingarna av elever från testet. Det måste man ta på allvar och konsekvenser måste följa på det både inom Skolverkets organisation och i departementets styrning och tankar kring hur vi ska följa upp det svenska skolväsendet.