”Ska svensk skola vila på en vetenskaplig grund eller en antroposofisk?”

Detta är ett svar på paret Swartz och Hammers replik ”Waldorfdebatten gränsar till moralpanik”.

”Vill vi förminska och relativisera waldorfpedagogikens offer eller ska vi validera och uppmärksamma dessa upplevelser? För mig är svaren på dessa frågor enkla”, skriver debattören Tommie Petersson.

Swartz och Hammer, menar i sin replik på mina debattartiklar att jag fått vissa religionsvetenskapliga detaljer om bakfoten.

Den första detaljen rör spiritismen och dess relation till teosofin. Det stämmer att spiritister och teosofer hamnade i konflikt med varandra, men grunddragen är oerhört snarlika, och viktiga förgrundsgestalter i teosofin kom från en spiritistisk miljö: ” […]kända spiritistiska medier under andra halvan av 1800-talet var ryskan Helena Blavatsky (1831–1891) som sedermera grundade teosofin[…]” (Folkvett, 2012, nr.2).

Denna mening är ironiskt nog hämtad från ett uppslagsverk citerat av Vetenskap och Folkbildning (vilka Hammer mottog ett pris ifrån) som refererar till en bok av Hammer. Gränsen mellan spiritism och teosofi är således något flytande, i varje fall om man beaktar det hela ur ett religionshistoriskt perspektiv.

Den andra detaljen rör österländska religioners inflytande på Steiners tankevärld. Steiner försökte, enligt denne själv, hitta en syntes mellan österländska och västerländska ”visdomsläror” genom att bygga upp en ”andevetenskap” som skulle nå fram till varje religions kärna (Steiner, 1909).

Karma- och reinkarnationstankarna har exempelvis uppenbarligen lånats från de indiska världsreligionerna (Steiner, 1926).

Paret Swartz och Hammer skriver: ”Hans framställning pendlar mellan berättelser om hur det såg ut på en enstaka skola för många år sedan […] och en föreställning om hur alla waldorfskolor fungerar idag.”

Jag har i min senaste debattartikel presenterat länkar till en rad personliga berättelser från andra waldorfskolor än Solviksskolan, där Steiners idéer går att spåra i de missgärningar som begåtts. Detta måste dock systematiseras och utredas mer djupgående och jag välkomnar Skolinspektionens ökade tillsyn av verksamheten ifråga.

Paret, som i en annan debattartikel har benämnt sig som waldorflärare respektive waldorfförälder fördjupar sin koppling till antroposofin och Steiners tankevärld genom att nämna att den ene av dem också är ”[…]före detta medlem i Antroposofiska Sällskapet och har bedrivit omfattande fältarbete i den svenska antroposofiska miljön som ett led i ett avhandlingsprojekt”.

Detta klingar illa med en annan mening från samma artikel: ”Vi har inget personligt intresse av att försvara Steiners världsbild.”. Uppenbarligen är det av ett stort personligt intresse.

Swartz och Hammer skriver: ”Men alla skolor bygger på en värdegrund, och det ligger i sakens natur att värden inte är föremål för vetenskaplig prövning.”

Det är skillnad på värdegrunder vilka står i direkt konflikt med skolans grunduppdrag, så som den är formulerad i Skollagen, och sådana som inte gör det. Det är uppenbart att Steiners tankevärld och antroposofin inte är förenlig med den vetenskapliga grund vilken svensk skola ska vila på, och Waldorfskolefederationens läroplan är fylld med referenser till dessa båda.

Frågorna man bör ställa sig i relation till denna debatt blir således enkla: vill vi ha en skola byggd på vetenskaplig grund, eller en skola byggd på antroposofi? Vill vi förminska och relativisera waldorfpedagogikens offer eller ska vi validera och uppmärksamma dessa upplevelser? För mig är svaren på dessa frågor enkla. Vad tycker ni?

Tommie Petersson, lärarutbildare och doktorand vid Uppsala universitet, leg. ämneslärare i filosofi, historia och religionskunskap samt aktuell med boken Filosofididaktik: Filosofiundervisning i teori och praktik (2021).

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Litteraturförteckning:

Jerkert, Jesper (2012). Kort om spiritism. Stockholm: Vetenskap och fortbildning.

Steiner, Rudolf (1909). Buddha and Christ. London: The Antroposophical Publishing Company. 

Steiner, Rudolf (1926). Karma. Dornach: Rudolf Steiner Press.