Särskilt stöd

Speciallärare eller specialpedagog? Det här skiljer uppdragen åt

Ann-Katrin Wijk och Elin Örnebring reder ut vanligaste missförstånden

Specialpedagogen Ann-Katrin Wijk och specialläraren Elin Örnebring.

Specialpedagogen Ann-Katrin Wijk och specialläraren Elin Örnebring reder ut vad som skiljer deras titlar åt.

| Foto: Kristina Wiren och Magnus Glans
Kooshboll

Kooshbollen kan vara bra för elever som gillar att pilla med något för att hålla koncentrationen uppe.

| Foto: Kristina Wirén
Ann-Katrin tipsar

Så förbättrar du samarbetet med skolan

  • Skriv ner en arbetsbeskrivning hur du vill arbeta som special­lärare/specialpedagog. Ta en diskussion med skolledningen så att ni är helt överens om hur arbetet ska ske. Skolledningen ger mandat åt specialläraren och specialpedagogen och presenterar det tänkta arbetet för skolans lärare.

…och så förbättrar du samarbetet mellan speciallärare och specialpedagog

  • Sätt er ner tillsammans och dra upp ramarna för vem som gör vad. I vardagen behöver flexibilitet finnas för ett fungerande arbete, så klargör för varandra hur samarbetet ska gå till. Ha tid avsatt varje vecka för att diskutera med varandra i spec-gruppen och ta upp sådant som skaver eller varit bra – öppet, förutsättningslöst och utifrån era kompetenser och individuella förutsättningar.

Vad är skillnaden mellan en speciallärare och en specialpedagog? Många inom skolan missförstår eller blandar ihop rollerna.
Specialläraren Elin Örnebring och specialpedagogen Ann-Katrin Wijk redogör för de vanligaste missförstånden – och försöker reda ut vad som skiljer deras titlar åt.

Ett par tavlor med havsmotiv och fyrar skymtar bakom Ann-Katrin Wijk, som har slagit sig ner framför sin dator på Kalmarsunds gymnasieförbunds förbundskontor. Hon bär titeln specialpedagog, men har mer än en gång blivit kallad för speciallärare.

– Men det är nästan som att kalla en snickare för en rörmokare, säger hon.

Videosamtalets andra deltagare, specialläraren Elin Örnebring, ler åt liknelsen från sin vardagsrumssoffa i söderorten Årsta i Stockholm och konstaterar att det finns en utbredd okunskap om de båda rollerna.

– På en tidigare skola fick jag i uppdrag av skolledningen att representera elevhälsoteamet i ett lärararbetslag. Syftet var att följa upp alla arbetslagets elev-ärenden, vilket inte riktigt är inom uppdragsramen för en speciallärare i matematik, säger hon.

Ann-Katrin Wijk gör en ansats att ta upp ännu ett exempel på missförstånd, men det landar initialt lite fel.

– Man brukar generellt säga att speciallärare jobbar mer på individnivå.

Elin Örnebrings leende försvinner.

– Nej, det stämmer ju inte.

Ann-Katrin Wijk skakar defensivt på huvudet och försöker rädda situationen.

– Nej alltså, jag menar att man brukar säga det, trots att det inte stämmer. Det är alltså inte något jag själv tror.

Elin Örnebring pustar ut och skrattar. Ett exempel på ett vanligt förekommande missförstånd skapade just… ett missförstånd.

– Jaha! Jag har nämligen varit med om att specialpedagoger vill använda speciallärare som en resurs på det sättet.

Ordväxlingen är ganska talande för hur svårt – och känsligt – det kan vara att skilja på rollerna. Att ha fel uppfattning om, eller förväxla, de två är helt enkelt väldigt vanligt. Och det är lätt gjort. Skälen är flera. För det första har yrkesrollerna gått igenom många förändringar genom åren.

– Speciallärarutbildningen på de svenska lärosätena lades till exempel ner 1990 för att i stället ersättas av specialpedagogutbildningen, berättar Ann-Katrin Wijk.

Ann-Katrin Wijk
Ann-Katrin Wijk betonar vikten av att förstå skillnaden mellan rollerna – annars ökar risken för både onödig irritation och resursslöseri. | Foto: Kristina Wirén

17 år senare återinfördes speciallärarutbildningen. Sedan dess har de båda utbildningarna varit i stort sett likadana, med skillnaden att speciallärare studerar ämnesfördjupande kurser i matematik eller svenska (från och med 2011 tillkom även ytterligare specialiseringar mot dövhet, hörselskada och grav språkstörning) medan specialpedagogerna ägnar sig åt utvärdering, ledarskap och förändringsarbete.

– Eftersom professionerna således inte har hunnit bli ordentligt cementerade i skolorganisationen har det också varit svårt att veta hur de ska användas, säger Ann-Katrin Wijk.

Vidare kan skolor se väldigt olika ut och ha olika förutsättningar. Vad som kallas för en speciallärare på en skola kan motsvara en specialpedagog på en annan, beroende på vilka behov av insatser som är störst just där.

– Det optimala för en skola vore att ha en specialpedagog med det övergripande ansvaret gentemot elevhälsoteamet, tillsammans med en speciallärare i matematik och en speciallärare i svenska som jobbar parallellt med varandra och i samarbete med förstelärarna i respektive ämne, säger Elin Örnebring.

Men så ser det sällan ut i verkligheten, menar hon.

– Vi måste alltså anpassa oss till verkligheten i stället för att jobba som det är tänkt. Och då är det klart att det blir förvirrande för alla, när vi inte har den laguppställningen som vi skulle vilja ha.

Ann-Katrin Wijk håller med.

– Vi ska också komma ihåg att vi alla är individer och arbetar på olika sätt. Därför måste man tillsammans med kollegan lägga upp arbetsfördelningen på ett sätt som fungerar för båda, och på så sätt klargöra varandras roller. Det viktigaste är ju att vi kompletterar varandra, säger hon.

För att göra saken ännu lite krångligare har speciallärare och specialpedagoger många likheter, troligen fler än olikheterna. Båda arbetar – gärna nära eller i elevhälsoteamet – för de elever som är i behov av särskilt stöd. De är förändringsagenter som ägnar sig åt skolutveckling för att skapa en inkluderande skola. Det handlar inte i första hand om att lyfta elever ur klassrummet, utan om att göra insatser för att uppnå målet om ett klassrum som fungerar för alla, oavsett förutsättningar. Det kan innebära att bygga upp åtgärds-program, göra anpassningar och kartläggningar, eller planera elevens skolgång.

Så vad är det då som skiljer rollerna åt? Kortfattat kan man säga att specialpedagogen ägnar sig åt generella insatser på skolans övergripande skol- och lärandemiljö. Denne ska fokusera på helheten och arbeta mot hela arbetslaget samt alla undervisande lärare runt eleven.

– Man brukar säga att vi arbetar på organisations-, grupp- och individnivå, säger Ann-Katrin Wijk.

Elin Örnebring
Som speciallärare inom matematik och didaktik arbetar Elin Örnebring specifikt mot skolans matematiklärare. | Foto: Magnus Glans

En speciallärare är däremot kopplad till ämnesspecifika insatser, menar Elin Örnebring, som är speciallärare inom matematik och didaktik och således arbetar specifikt mot matematiklärare.

– För min del kan det handla om allt från observation av elever i den ordinarie undervisningen och samtal med lärare, till att delta i matematikdidaktiska diskussioner och ansvara för screening av alla elever, det vill säga ”kvalitetssäkra” att vi inte har tappat elever när det gäller kunskapskraven och att vi fokuserar på rätt insatser, säger hon.

Att hålla isär rollerna är viktigt, anser Ann-Katrin Wijk:

– Risken är annars att det uppstår onödig irritation eller att man slösar resurser.

Elin Örnebring tar vid:

– Precis, det blir ineffektivt och alldeles för många kockar. Jag har varit med om att flera professioner har arbetat med samma elev om samma saker – utan att de visste vad de andra gjorde.

Samtidigt betyder inte tydliga ramar för rollerna att man inte ska vara flexibel, påpekar hon.

– Men det är först när man har ramar som man kan röra sig utanför dem.

Tydliggörandet är inte minst viktigt för att skolorna ska använda såväl specialpedagoger som speciallärare på rätt sätt, menar både Elin Örnebring och Ann-Katrin Wijk. Det kanske vanligaste missförståndet de stöter på är att de förväxlas med lärarresurser och förväntas stå beredda att lyfta ut en elev som behöver hjälp i tio minuter med ett specifikt moment på en enskild lektion.

– Ibland har jag känt mig som ”gumman i skrubben”, som rektor eller lärare använder när det passar, säger Ann-Katrin Wijk.

Elin Örnebring har genom åren kämpat hårt för att pränta in att hennes arbete är en planerad verksamhet.

– Om en lärare bekymrar sig över en elev är arbetsgången att först vända sig till elevhälsoteamet. Där får vi diskutera vad som behövs för att sedan skapa ett långsiktigt upplägg.

Resurserna för att genomföra det som behövs är begränsande, vilket ofta innebär frustration för både lärarna och speciallärarna.

– Och självklart känner lärarna ofta att elever skulle behöva ”permanent” stöd. Jag har elever som jag ger stöd under en lång tid, men de är noga utvalda och åtgärdsplanen utvärderas och omprövas kontinuerligt, i åtanke att eleven så småningom ska kunna klara av den ordinarie undervisningen, säger Elin Örnebring.

Trästickor

Trästickor kan förklara ekvationer och vara hjälpsamt vid problemlösning.

| Foto: Magnus Glans
Elins tipsar

Så förbättrar du samarbetet med skolan

  • Fråga redan på anställningsintervjun om vilka förväntningar som finns på dig och vilken roll det är tänkt att du ska ha på skolan. Speci­ficera din kompetens och hur du tänker dig att den kan användas. Formulera en gemensam arbetsbeskrivning.
  • Prio ett är ett nära samarbete med lärarna. Diskutera och bolla behov. Ta sedan ett steg tillbaka, överblicka och fundera på vilka insatser som blir bäst och ger mest effekt. Dela, resonera och besluta i samråd med spec, elevhälsoteam och skolledning. Återkoppla till lärare, elever och föräldrar. Var tydlig med varför, vad, hur och när.

…och så förbättrar du samarbetet mellan speciallärare och specialpedagog

  • Formulera tydliga arbetsbeskrivningar för varandra och förankra dem hos skolledningen.
  • Flexibilitet och nära dialog.
  •   Det finns inga ”vattentäta skott” mellan professionerna och så behöver det vara, men med tydliga ramar blir det effektivt och professionellt i det flexibla. Exempel: Specialläraren har arbetat mycket med en elev som har svårigheter i matematik. Specialpedagogen har fått i uppdrag att göra en pedagogisk kartläggning och skriva ett åtgärdsprogram. Eleven har inte så stora svårigheter i andra ämnen, så specialläraren tar på sig att göra detta uppdrag.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm