HÖK18 är uppsagt, nu ska lärarnas nya avtal förhandlas fram. Skolvärlden listar lärarfackens yrkanden.
Det kommunala avtalet HÖK 18 skulle ge förutsättningar för en bättre arbetsmiljö i skolorna – och en rimligare lönestruktur för lärarna. Lärarnas Riksförbund har utvärderat avtalets effekter, drygt två år efter att det undertecknades.
Här kan du läsa hela rapporten.
På fredagen säger lärarfacken upp det hittills rådande avtalet HÖK18 och lämnar över sina yrkanden för ett nytt kollektivavtal till förhandlingsmotparten SKR. Efter årsskiftet ska ett nytt avtal för cirka 200 000 lärare, studie- och yrkesvägledare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare arbetas fram.
Skolvärlden har gjort en längre intervju med Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén om vad som gick rätt och fel med HÖK18, vilka lärdomar man dragit inför den kommande avtalsförhandlingen och vad man kan förvänta sig av ett nytt avtal.
Här listar vi de yrkanden som lärarfacken vill ska ligga till grund för ett nytt avtal, i fem delar, med korta kommentarer från Åsa Fahlén.
Nationellt ansvar och insatser i alla kommuner
– Även SKR måste se att HÖK18 inte har gett de effekter de skulle. Jag hoppas man tar sitt förnuft till fånga och att vi gemensamt ser till att det som skrivs i ett nytt avtal också utförs i praktiken. SKR måste också acceptera att vi inte bara är två parter i skolan, och varje kommun måste lyfta blicken och se behovet och nyttan av den statliga nivån i form av statsbidrag och ett nationellt professionsprogram, säger Åsa Fahlén.
Hållbar arbetsmiljö med balans och utvecklingsmöjlighet
– Man ska ha fast undervisningstid och tid till för- och efterarbete. Och går man ner i tid måste man också ta bort någon del. Det ska finnas en balans mellan uppdraget och förutsättningarna. En studie- och yrkesvägledare har ingen chans att vägleda 1 200 elever till exempel.
Vill ni förbinda kommunerna genom avtal att inte ägna sig åt new public management?
– Att skriva in NPM i ett yrkande är ett försök att få in vad det här effektivitetstänkandet leder till. Det är ju inte så att bara för att jag undervisar på ett visst sätt så kan jag plötsligt ha 50 elever i en klass. Man behöver komma ifrån det och istället titta mer på vad det är som ger kvalitet i skolan, vad som ger lärare och vägledare förutsättningar att göra sitt jobb, säger Åsa Fahlén.
Löneuppvärdering för attraktivitet och konkurrenskraft
– LR vill ha ett livslöneperspektiv där både erfarenhet och yrkesskicklighet premieras. Dessutom har andra yrkesgrupper erhållit corona-ersättningar. Vi vill prata med SKR om hur vi kan få erkännande och betalning för att vi har tagit ett ansvar under pandemin, säger Åsa Fahlén.
Görs inte gemensamma analyser av lönestrukturen idag?
– På för många ställen görs det ensidigt av arbetsgivaren. Vi ser att där man har gjort en gemensam analys är lärarna mer nöjda med strukturen. Det är ett exempel på att HÖK18 kan fungera i de fall där kommunerna faktiskt följer avtalet.
Borde det finnas konsekvenser för de huvudmän som inte gör det?
– Vi vill ju att det ska tecknas lokala avtal och bryter man mot dem så finns det ju sanktioner. Här visar vi vad vi vill trycka på, nästa steg är att se vad motparten går in med.
Kompetensutveckling som stärker professionen och verksamhetens utveckling
Yrkanden:
– Vi får inte ut det som slås fast i HÖK18 varken i kvalitet eller i antal timmar, särskilt ämnesdelen är eftersatt enligt våra medlemmar. Det här ingår också i Björn Åstrands förslag till professionsprogram och vi hoppas att det ska bidra till att styra upp det hela, säger Åsa Fahlén.
Allmänna bestämmelser
– Arbetsgivare tar till disciplinpåföljden varning alldeles för lättvindigt när en elev upplever att en lärare agerat felaktigt. Att få en varning är en allvarlig sak och det riskerar att leda till att lärare inte ingriper där man ska, säger Åsa Fahlén.
Det första mötet mellan parterna väntas bli av i januari 2021.