Lärarna om timplanen: ”Sorgligt och märkligt”

Att den nya timplanen för grundskolan införs först hösten 2024 möts med frustration bland historielärarna.
– Vi tycker det här är väldigt sorgligt och märkligt, säger Anders Persson, ordförande i Historielärarnas förening.

Nya läroplanen, Lgr 22, infördes under höstterminen förra året. Arbetet med att ta fram timplaner pågick parallellt med framtagandet av nya kursplanerna, men den nya läroplanen trädde i kraft utan några förändringar i antalet undervisningstimmar för de ämnen som fått utökat centralt innehåll.

Men lärarna får fortsätta vänta till höstterminen 2024 innan en ny timplan träder i kraft. Totalt sett kommer lärarna och eleverna alltså leva med för lite undervisningstid i förhållande till undervisningsinnehållet i fyra hela terminer i flera ämnen.

Historielärarna tillhör de mest drabbade. Ämnesinnehållet i historia har blivit mer omfattande i Lgr22, utan att den planerade nya tiden skjutits till: 20 timmar mer på mellanstadiet och 25 timmar högstadiet.

Beslutet dras i långbänk

I ett brev till skolminister Lotta Edholm (L) i november frågade Anders Persson, ordförande i Historielärarnas förening (HLF), om regeringen hade för avsikt att verkställa Skolverkets förslag om en ny timplan och tydliggjorde varför det var så angeläget:

”Avpassningen mellan den tid som står till förfogande och det centrala innehåll som anmodas, framstår som särskilt problematisk i SO-ämnena i allmänhet, och historia i synnerhet. Bristen på tid leder till att många elever i praktiken aldrig får någon undervisning i det sena 1900-talets historia och sålunda saknar historiska perspektiv på många av de avgörande framtidsfrågorna i vår egen tid.”

Att införandet av nya timplanen dröjer till hösten 2024 – trots att det förslag som nu ligger på bordet är identiskt med det förslag som Skolverket presenterade redan i mars 2021 – är beklagligt enligt Anders Persson.

– Vi tycker det här är väldigt sorgligt och märkligt eftersom det fanns ett färdigt förslag grundat på både forskning och Skolverkets egna utredningar om vilka ämnen som behöver mer tid i relation till det centrala innehållet. Och i nuläget kvarstår det problemet, och skruvas upp ytterligare ju längre tid vi undervisar utifrån nya kursplanerna men med befintliga timplanen, vilket är väldigt tufft för lärarna som redan tidigare upplevt en akut tidsbrist. Egentligen hade man ju bara kunnat trycka på knappen i mars 2021, säger han.

Förseningen väcker frustration

Att beslutet dröjer väcker frustration bland HLF:s medlemmar.

– Framförallt bland historielärarna på mellanstadiet som har fått ett betydligt längre beting över vilka tidsperioder som ska hanteras. Men ingen extra tid, säger Anders Persson och berättar att lärarna på mellanstadiet, enligt Lgr22, ska hinna ta sig igenom nästan tusen år.

– Tidigare ”stannade” mellanstadielärarnas uppdrag vid 1800-talets början. Numera dras det centrala innehållet längre fram i historien. Bland annat genom att händelser under 1800-talets andra hälft nu också skrivs fram som ett centralt innehåll.

Det tråkiga är också att det är mycket annat som går förlorat, konstaterar Anders Persson. I realiteten leder den försenade timplanen till att historielärarna tvingas avstå från aktiviteter som man hade kunnat göra. Här syftar han bland annat på det som står i Skolverkets utredning ”Lärares användning av kurs- och ämnesplaner”, som belyser vikten av enskilda fördjupningar, grupparbeten, museibesök, skönlitteratur och av att jobba med estetiska arbetsformer i historieämnet.

– Att veta vad som vore möjligt, och samtidigt sitta i en situation där man tvingas välja bort en mängd saker, är en väldigt tråkig känsla.

Framkallar stress bland lärarna

Det nuvarande läget har framkallat stress bland lärarna. Inte minst för att det är arbetskrävande i sig att hantera en ny kursplan.

– Det kräver mycket att sätta sig in i ett nytt sätt att tänka. Utan att ha löst det här med att få till en balans mellan ämnets centrala innehåll och den tid som står till för förfogande blir det väldigt problematiskt.

Anders Persson kan ännu inte svara på hur HLF kommer att hantera den situation som har uppstått, eller om de kommer lämna nya synpunkter i den kommande remissrundan.

– HLF ska ha styrelsemöte i mitten av januari och då ska vi komma fram till en strategi för hur vi ska förhålla oss till det nya läget.

• Den här texten publiceras även i Läraren. Vill du veta mer om din nya fackliga tidskrift, läs här.