”Fler nationella prov gör inte skolan mer likvärdig”

I arbetet med att göra skolan mer likvärdig lyfts gärna fler nationella prov fram som en mirakelkur.
Men inte av doktoranden Åsa Melander.
– Med för stor vikt på prov följer en rad andra problem, säger hon.

Fler nationella prov lyfts ofta fram i debatten som ett steg mot en rättvisare och mätbar skola.

Men att förlita sig på att enbart fler prov ska resultera i en likvärdig skola är en illusion.

Det hävdar Åsa Melander, doktorand i utbildningssystem vid University of Roehampton och före detta skolplatsplaneringschef i Hackney, London. I en nyligen publicerad debattartikel i DN argumenterar hon för ett bredare angreppssätt.

– Prov har absolut sin plats i skolan. Men det finns inga perfekta prov. Kunskapskontroller bör bygga på både relevanta prov och bedömningar av kompetenta lärare, som ges tid och utrymme att undervisa, inte att ”förbereda elever för prov”.

Åsa Melander hänvisar till Mary Richardson, professor i Educational Assessment och hennes nyutkomna bok Rebuilding Public Confidence in Educational Assessment och sina egna erfarenheter från mångårigt skolarbete i Hackney i London och ser tre uppenbara fällor:

1. Automatiserad undervisning.

I England där prov länge har varit förstahandsvalet när man bedömer eleverna har det lett till att undervisningen blivit en raksträcka mot examensproven, enligt Åsa Melander.

– Lärarrollen riskerar att bli automatiserad. Lärarens utrymme för spontanitet, kreativitet och lektionsplanering som tar hänsyn till den aktuella elevgruppen sjunker.

Med detta riskerar en redan eroderad status för läraryrket att urholkas ytterligare, enligt Åsa Melander.

– Vem vill vara mikrostyrd? Ingen. I förlängningen kan det innebära att färre personer med akademiska meriter blir intresserade av att bli lärare, säger Åsa Melander.

2. Glädjen att lära sig minskar

För att få skolan att handla om undervisning och inte ”kunskapsmätning” måste man kunna lita på lärares och skolledares professionella uppdrag, anser Åsa Melander och hänvisar till Mary Richardson som säger att ”… vi förlitar oss på prov eftersom vi tror att det är mest rättvist och ger en korrekt bild av en elevs förmågor, men det saknas klara bevis för att det faktiskt är så.”.

Och om fler röster hörs för mer prov i Sverige så har man i England börjat gå åt andra hållet.

– Nyligen meddelades att Englands motsvarighet till nationella prov, SAT, kommer att tas bort för barn i sjuårsåldern och ersättas av en lärarbedömning vid skolstart.

Nick Gibb, minister för School Standards, menar att det kommer att skapa en bättre förståelse för barns kunskaper när de börjar skolan.

– Stress inför prov är ett ökande problem och kan ge starka negativa hälsoeffekter. En rapport från Folkhälsomyndigheten 2018 indikerade att hälften av 15-åringarna lider av utbredd stress, säger Åsa Melander.

3. Bra skolor riskerar dåligt rykte

En annan oönskad effekt av för hårt fokus på proven är uppdelningen mellan ”dåliga” och ”bra” skolor. Resultat från proven används i marknadsföring för att visa om en skolas undervisning är bra eller inte, trots att det inte alls behöver stämma. Stöd hemifrån och elevernas förkunskaper viftas bort.

– Goda provresultat är inte nödvändigtvis alltid skolans förtjänst. Motsatsen gäller också. Låga provresultat kan göra att utmärkta skolor stämplas som ”dåliga” även om förklaringen kan vara att många av skolans elever är nyanlända.

Åsa Melander räknar upp fler faktorer som avgör en skolas kvalitet men som inte nämns nog ofta enligt henne: lärartäthet, lärarbehörighet och erfarenhet, antal elever per klass, skolgårdsyta eller tillgång till skolbibliotekarie, elevhälsoteam och speciallärare.

– Såna saker borde vara minst lika stora konkurrensfördelar som provresultat, säger hon.